Stenåldershantverk

De senaste veckorna har vi arbetat med ben, skiffer och annan sten. Dessa produkter har färdigställts:
Flöjt gjord av älgben, stenklubba samt pilspets och flåkniv av skiffer.
Skiffer är ett märkligt material. Väldigt lättarbetat (även om det tar en jämrans tid att sitta och slipa...), blir fantastiskt vackert när det är färdigt och är nästintill FULLKOMLIGT VÄRDELÖST. Det är omöjligt att få till en egg som är så värst mycket vassare än en matknivs, och de är hyfsat ömtåliga. Som pilspetsar och spjutspetsar kan man ju säkert göra skada, och som flåknivar är de oslagbara eftersom de inte lämnar flåskador, men som t.ex. knivar duger de i princip bara att bre smör med. Dessvärre är det ett kul material att jobba med...
Skifferskivor knackas loss med hjälp av kniv och slagsten, skivorna slipas med grovt sandpapper (eller en slät sten om man vill vara HK), formen sågas ut med flintaskärva, eggen slipas på sandpapper. Slutligen får man fram en riktigt snygg finish genom att gnida bivax över hela ytan, värma över eld tills det smälter och stryka ut med papper.
Limmet som fäster flåkniven vid handtaget är gjort av tallharts och bivax som smälts ihop. Den är även omvirad med bast, med lim utanpå.
Stenklubban är gjord av tre material: trä (en grenklyka), rakat renskinn och en sten av god kvalité (d.v.s. en sten som är rundad och slät, och därför inte går sönder i första taget). För att få stenen att sitta ordentligt fast i klykan måste man bulta in en fåra på den. Hårt. Jävla. Arbete.
(Glömde ta en bild av min sten innan jag slängde ihop klubban, så här är en bild på Stellas, eller om det är Lummis.) Som sagt, man tar en förbrukad flintbit (dvs en kärna som man inte kan slå loss fler bra eggar från) och bultar på. Det tar tid, det sliter på kroppen och är i allmänhet ganska drygt. När fåran är gjord passar man in stenen i handtaget, böjer över en av grenarna i klykan och fixar med uppblött renskinn. Resultatet är förvånansvärt stabilt, det går inte att rubba stenen där den sitter och klubban är riktigt skön att hantera.
Vad använder man stenklubban till då, kanske ni undrar? Det är helt enkelt en stenåldershammare. Ofta, t.ex. vid flintasmide, använde man stenar rakt upp och ner som slagverktyg, men med ett handtag på är den bättre att använda till uppgifter där man behöver använda kraft, t.ex. när man ska slå ner saker i marken, bryta sten och i vissa fall till smide i dess tidiga stadier.
Snipp snapp snut, så var sagan slut.
/Fisken, som överväger att slå ner någon med stenklubban och dra iväg dem i håret till min grotta.

Kommentarer
Postat av: Mattias

Har du en grotta? Nice....

2012-04-02 @ 11:40:18
Postat av: Fisk

Nej, men jag kan väl fortfarande få drömma? :P

2012-04-04 @ 11:19:46
URL: http://alvochfisk.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0