Hemden är ljuv

När vi fick uppgiften att sy ett plagg av raka stycken tog jag tillfället i akt att sy mig en hemd - d.v.s. en särk till en kampfrau. Jag utgick nästan uteslutande från katafalks fantastiska beskrivning: http://katafalk.wordpress.com/2012/06/26/patternmaking-for-the-kampfrau-hemd-chemise/


Den enda påtagliga skillnad jag har gjort är att jag inte har gjort några broderier på kragen, utan istället knäppt vecken på baksidan med stjälkstygn. Här är resultatet:
(Och ja, någon behöver verkligen lära mig att inte se ut som om jag har fått ett kvastskaft uppkört i röven så fort en kamera riktas mot mig. Jag finner att min kameraängslan handikappar mig.)



Spetssömmen i sprundet, som tyvärr blev mycket mörkare än tyget. Kanske inte gör så mycket dock, eller så bleks det i tvätten med tiden.

Jag har använt vitt linne, återigen ett second handfynd, och sytt hela plagget för hand med lintråd. De sammanfogande sömmarna är dubbel fällsöm, vecken i halsen är knäppta med stjälkstygn och ärmsluten är smockade på samma sätt på insidan som på utsidan. Jag har även sytt fast en inre linning i krage och ärmar precis som katafalk. Jag valde att ha ett sprund även i ärmsluten, så att jag skulle kunna kavla upp ärmarna. Stängning i både hals och ärmar är gjord med metallhake och trådhyska.

Jag har inte använt lika mycket vidd som katafalk och många andra beskrivningar, dels för att jag hade  ont om tyg och dels för att jag inte ville ha ett överflöd av tyg att krångla in i tighta ärmar.

Ett viktigt tips till alla som ger sig på att göra en sådan här är att följa katafalks exempel och inte sy ihop armhålan innan halsen rynkas. Det gjorde inte jag, och resultatet blev att armhålan är aningen för liten. Inte alls farligt, den är fortfarande bekväm och bärbar, men tillräckligt för att några centimeter till skulle ha inneburit katastrof.

Er
/Fiskinfluensa
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0